Jag får till och från mail från olika personer, en del “nyare” och en del som bl a hängt med från dagbokstiden.
En del av dessa valde att stå utanför men läste ändå dagboken/blogen.
Samtliga bekräftar det vi tidigare skrivit om samt hur de blev pressade att kommentera trots att de inte ville eller kunde lämna positiva kommentarer, för de tyckte det var fel och till och med sjukt.
De blev pga deras ovilja att hålla med, förföljda genom uthängningar i blogen, och i en del fall via personlig mobil och sms.
Andra “tillfälligt” närstående (de försvann med förståelse rätt fort) vittnar om liknande, hur de förföljts genom provocerande sms i privat mobil.
Jag har själv läst blogar från ex partners och andra bekantskaper och även från bloggerskan själv beskrivningar hur hon skickat sms och beklagat i häcklande ordalag den noll respons hon fått eller de protester som erhållits för dessa sms.
Jag undrar allvarligt hur man är funtad när man inbillar sig att man kan bedriva en positiv konfliktlösning via sms från en mobiltelefon?
Sms fungerar när man ska bekräfta det man redan överenskommit om.
Sms fungerar att skicka roliga historier och annat putslustigt.
Sms är INTE ett bra medie när man har kommunikationsproblem och icke lösta problem!!
Du make som påstår dig vara så psykologiskt utbildad, kan inte du se detta och puscha din fru i positiv riktning när det gäller hur man bäst kommunicerar och kommer överens för att lösa konflikter?
Hur känner du inför din frus oegentligheter med sin omvärld? Är inte det lite väl obekvämt för dig att hon är så oslipad när du efterfrågar perfektion på det psykologiska kommunikativa planet? Skilj det som handlar om dig och hur omvärlden blir behandlad.
Antingen är du helt ovetande eller så är du inte så psykologiskt bildad inom kommunikation och konfliktlösning som du vill göra gällande.
Jag skulle skämmas om jag hade en så barnslig partner som satt och försökte provocera fram bråk via SMS på mobil istället för att lösa konflikten IRL, det är inte vuxet någonstans.
oktober 16, 2008 kl. 20:59
Måste tillägga, jag har fått en del responser från olika socionomer, många anmärkningsvärt från Norrbotten, som tycker att detta beteende är skrämmande, med all rätt måste jag tillägga.
De är medvetna om att barn och ungdomar kan drabbas, men det har gått dem helt förbi att en vuxen person, som till och med är förälder, kan driva sina inbillade vendettor med internet som vapen. De flesta studier handlar ju om barn och tonåringar.
Detta är ju också ett beteende som drabbar de vuxnas barn när de går ut med identifierbar information. Samtliga är överens om att det inte är ett lämpligt beteende av en förälder då de för en negativ publicitet mot barnet. Så gör inte en normal förälder.
Jag är glad för deras konstaterande och hoppas att deras reaktioner får socialkontoren att uppmärksamma de problem detta medför för de barn som har så socialt inkompetenta föräldrar. De behöver helt klart hjälp.
oktober 17, 2008 kl. 11:21
Du skulle se vilka otroligt löjliga sms som skickas, kan maila några exempel.
Är man missnöjd över något så tar en normal person direktkontakt med den personen och reder ut det.
Missnöjes-sms är inte bara barnsligt, det är fegt och totalt socialt inkompetent.
Dessutom är det verkningslöst om man nu skulle vilja uppnå något i positiv riktning, fast det kanske inte var syftet från början?
Lite läsning som tål att funderas över: http://www.metro.se/se/article/2008/08/12/10/2923-22/index.xml
oktober 17, 2008 kl. 18:15
Jag har sett en hel del exempel liknande dina Albin, jag håller med, det är både barnsligt och fegt, inget en vuxen person ägnar sig åt med hedern i behåll.
Jag skulle inte känna mig stolt om min partner ägnade sig åt så låga angrepp. Jag skulle nog snarare undra om partnern var kapabel att gå vidare i livet, detta liknar ju mest att hålla kvar ett förflutet som just är ett förflutet i total avsaknad av förmåga att gå vidare i sin egen utveckling, än mindre acceptera andras.
Gemensamt för samtliga som delgivit mig sms är att sms-terroristen har stannat kvar vid igår, helt oförmögen att acceptera att denne inte längre är numero ett i de ansattas liv. Det är en otäck besatthet med orimliga krav.
Jag har fått tips från en läsare som jobbar just med abusefrågor kring sms.
När ni får ett sms från en person som har hang-ups på er, svara att ni inte önskar vidare sms-kontakt med den personen. Skicka sms-et med kvittens så ni får ett meddelande att den personen fått ert sms levererat.
Spara kvittensen och alla övriga sms som den personen sedan skickar.
Svara aldrig någonsin på sms-en, bara spara och sedan kommer ni att kunna anmäla detta som abuse och ofredande.
Det finns ett slut någonstans för denna form att förföljelse och terror av enskild person.
oktober 17, 2008 kl. 18:38
Det är på tiden att missbrukare kan bli avstängda från leverantörens sms-tjänster, det vore just rätt behandling åt henne.
Jag har alltid skickat sms-med kvittens så de finns propert sparade. Jag har även sparat alla låga sms-hangups jag fått. Pocka på uppmärksamhet till vilket pris som helst är bara förnamnet. Tssss sicket skämmigt beteende.
oktober 17, 2008 kl. 19:58
Javisst är det önskvärt Albin att mobiltelefonleverantörer inför en abusehantering på sms. Många internetforum har abusehantering för sina medlemmar, varför skulle inte mobiltelefonleverantörer ha samma för sina kunder som missbrukar deras tjänster för att trakassera andra.
Det efterfrågas förnärvarande en smsetikett motsvarande netiketten.
Jag tror att det kommer och jag vet att det redan tillämpats i vissa enskilda fall, detta skulle solklart kunna bli ytterligare ett. Hav hopp Albin.
oktober 19, 2008 kl. 08:17
Tack för din sida hudhungerad, den har varit en Lisa för våra själar och vårt öde, en bekräftelse vi så väl behövde. Det är ju inte bara i bloggen hon trakasserat folk, det är bra att du tar upp detta med sms som hon också flitigt använder sig av.
Hon sms-knullar folk på värsta våldtäcktsvis utan hänsyn till om mottagaren önskar det eller inte. Det är bara hennes behov som gäller. Att vi behövde få ha våra mobiler ifred och tillgängliga för barn och andra närstående tog hon ingen hänsyn till. Vi skulle bara digga läget att hon närsomhälst kunde sänka oss i obehag med egospyor närhälst hon kände för det.
Jag önskar att jag då hade kunnat abuseanmäla henne till hennes mobilleverantör så hon blev avstängd från sms-tjänsterna.
Jag blir såförbannad över att det är vi som drabbas som måste fly, skaffa skyddade mobilnummer och vara försiktiga med vilka som får veta numret. Allt för att sms-kåt terrorist inte ska komma över det.
Händer det igen så ska jag kontakta hennes mobilleverantör, hon är inte kapabel att föra sig vettigt, allt ska spararas och hon ska bort från vårt egna liv, hon hör inte dit och det är dags att hon fattar det.
oktober 19, 2008 kl. 08:34
Jag förstår precis vad du menar Victima, och jag beklagar att även du blivit drabbad. Visst är det att “sms-knulla” folk mot deras vilja, en våldförelse baserad på egna böjelser.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att hon själv går i taket om partnerns ex, som genom partnern etablerat relationer till hans barn naturligt tar kontakt med hans barn. Det är ju att visa att man gillar dem och inte sviker dem även om man gått ifrån föräldern. Samtidigt fortsätter hon att trakassera sina egna expartners och exvänskaper. Skulle hon tycka att ex överlag ska hålla sig borta så borde hon väl börja med att fullfölja det kravet själv.
Jag har svårt att förstå en partner som så kuvat accepterar att hon härjar runt med sina egna ex-relationer och samtidigt agerar otillåtande för hans barn att ha positiv kontakt med personer som han har introducerat in i deras liv.
Det är ett grovt egotrippat övergrepp från henne, undrar hur han förklarar det fenomenet för sina barn?
oktober 19, 2008 kl. 16:07
Bra talat Victima, sms-knullande är precis vad det är. Att tvångsmässigt kräva att få gnida sitt eget illamående mot andra människor trots deras motvilja.
Äckligt är vad det är! Stackars barn som har en så pervers mamma.
Jag håller med dig också hudhungerad men jag tror inte partnern är medveten ännu om vad hon pysslat med. Det ska mycket till för att han ska förstå det, en hel del stolthet måste sväljas först. Förnekelsens makt är stor.
oktober 19, 2008 kl. 16:46
Hon hånglar verbalt med sina ex.
Otrohet handlar inte bara om fysiskt könsumgänge, det är lika mycket psykologi. En person betyder lite för mycket oavsett om känsloyttringarna är positiva eller negativa. Hade inte hennes ex betytt så mycket så hade hon kunnat föra normala samtal med dem.
Jag skulle inte kunnat acceptera om min partner ägnade sina ex så mycket energi, den är inte redo att hänge sig åt mig och vår relation när den är beroende av att röra runt i andra exrelationer.
Hur länge har hon trakasserat sin yngsta dotters far nu?
År 2003 var han ständigt uppe på tapeten och fortfarande år 2008 häcklades han runt på hennes blogg. Hon är absolut inte den trogna typen som avslutar och går vidare som redo att inleda nya hela relationer. Alla nya partners måste finna sig i att dela henne med oavslutade spöken i hennes abnormt stora garderob. Jag avundas inte stackarn, allt mitt medlidande går till barnen, hoppas någon griper in och hjälper dem.
oktober 19, 2008 kl. 17:42
Jag skulle inte kunna beskriva det bättre själv Lisa.
Det är ju helt klart en form av otrohet att inte kunna släppa sina tidigare förhållanden samtidigt som man messar runt med en ny partner.
Jag skulle må uppriktigt dåligt i en sådan relation.
Ännu värre skulle jag må av att vara den hon inte förmådde att släppa, att aldrig få riktigt ro att gå vidare och vara fri henne. Känna illamående vid varje sms-bip från mobilen i plågsam befarelse att det ska vara ytterligare en av hennes sms-spyor. Det är många människor som hon plågar här och nu. Som partner skulle jag känna mig sviken av den energi som läggs på andra människor som borde varit avklarade för länge sen.
oktober 20, 2008 kl. 20:03
Håller med dig Lisa, en flickvän som terrade sina ex så där skulle aldrig bli långvarig, det är inget att hänga i julgran. Inte heller om hon kråmade sig inför andra bakom min rygg på det sätt denna tanten gör. Absolut inget jag skulle kunna vara stolt för. Jag vill då inte vara apan alla medlidsamt beklagar. Har inga böjelser åt det hållet. Mina polare tror att han har det, vad tror ni???
oktober 21, 2008 kl. 17:04
Ja, detta med sms:andet visar ju ännu en gång på att det inte är en helt frisk människa det handlar om.
Är man någorlunda “normal” så förstår man ju när man inte är önskad och man förstår att sluta upp……
Man förstår vad som kan såra partnern, barnen, omgivningen osv….
Men ingen är väl förvånad i det här fallet?
oktober 21, 2008 kl. 17:37
Nej, förvånad blir man inte om man känt till hennes metoder över en tid.
Hon har inte det förstånd som krävs för att förstå när hon inte är önskvärd, än mindre hur hon ska göra för att stiga åt sidan. Detta kan man väl kalla för ett mardrömsplåster!
oktober 24, 2008 kl. 21:55
Men du…. tycker du att det här är mogen kommunikation?? Har du konfronterat personen i fråga?? Har iofs inte satt mig in i ert interna krig, men som jag förstår så ser du ner på folk som inte tar konflikter med den det berör… gör du??
oktober 25, 2008 kl. 07:59
Har fått en kommentar som ifrågasätter om vi själva tar konflikter med den det berör. Kommentatorn erkänner att den inte satt sig in i konflikten och om kommentatorn hade varit insatt i konflikten eller läst denna blog lite bättre så hade den kommentaren varit väldigt överflödig.
Självklart har det påtalats flerfalt gånger och det är därför denna blog finns för de som trots deras erbjudanden om andra bättre lösningar blivit förnedrat uthängda i internetlusens blog och utsatts för sms-kränkningar. Även professionella rådgivare har varit inblandade och jurister och polismyndigheten.
Det handlar inte om att se ner på folk som kommentatorn väljer att uttrycka det, det handlar om att inte ska behöva bli behandlad som någon annans privata kräkhink mot sin egen vilja. Förstår du bättre nu?
oktober 25, 2008 kl. 11:43
Ja.. visst…. förstår precis vad du menar. Inte särskilt roligt att vara utsatt för andras ovilja eller andras ondsinne.. så ja, jag förstår.
oktober 25, 2008 kl. 16:37
Valde att publicera dig M då du intog en ödmjukare hållning än vad jag uppfattade i din startkommentar.
Det här handlar ju inte direkt om normal konflikthantering. Det är årslånga förföljelser som inte går att möta på normal väg.
oktober 26, 2008 kl. 01:09
jag har försökt att sätta mig in i situationen genom den här bloggen… hittar ju inte den andra som nämns i vissa inlägg här… så jag har såklart lite svårt att se helheten… har dock så mycket livserfarenhet och “näterfarenhet” att jag kan se att det handlar om ett icke normalt beteende… beter sig den här personen lika illa irl?? I så fall är det ju riktigt illa…
oktober 27, 2008 kl. 22:13
Nej, om du kom in sent och är oinsatt så hann du ju inte hunnit läsa hennes blogg innan hon helt överraskande stängde ner den. Eftersom hon under alla år inte klarat av liknande bedrifter så har jag lite svårt att tro att hon skulle klara av det nu heller. Förnedringsbenägenheten är för stark. Både vad gäller internet och mobilens sms. Båda vägarna används för att störa sina offer och sms har hon inte inte ännu slutat med fastän den officiella sidan stängts ner.
Hon fortsätter fortfarande att terrorisera sina valda offer fast somliga väntar hon in lite mer men hon har inte raderat dem från sitt kontaktregister på mobilen, de är bara någon knapptryckning ifrån.
Jag skulle inte gilla att ha en sådan ogillad partner som ägnade sig åt sådana saker, skulle du?
november 10, 2008 kl. 13:17
Här verkar det råda lugn och ro, skönt för alla drabbade att en viss person håller sej på mattan!
//Nelly
november 10, 2008 kl. 14:21
Ja, det är en förhoppning att hon håller sig lugn, men vem vet vad som sker på hemmaplan och frågan kvarstår, hur mår barnen??
november 11, 2008 kl. 18:15
Det är nog inte lugnt länge till.
En nära bekant berättar att mannen frågat efter en mindre ledig lägenhet, typ etta eller liten tvåa.
Vad tror ni det betyder?
Jag vet att det inte är för barnens räkning.
november 11, 2008 kl. 18:55
oj oj oj!!!!
Om det stämmer så säger jag bara stackars barn…
november 11, 2008 kl. 20:05
WHAT? Vad säger du Rebecka? Stackars barn….
november 12, 2008 kl. 16:00
Det låter ju förstås inte bra OM det är så.
Även om man vet att det inte brukar vara långvariga förhållanden så hoppas man ju någonstans innerst inne att kanske denna gång.
Ja, stackars barn men lycko han i så fall…..
november 12, 2008 kl. 18:56
Åh fan, menar du allvar Rebecka?
Snabbt jobbat men accelerationen i kasseringarna ökar regelbundet med 3 månaders tapp varje gång de senaste 2 åren. Gift med man 9 månader (hann de vara gifta så länge?) Förlovad med “kvalitétshomotjej” 6 månader (blev det så länge?) och nu gift med ännu en man 3 månader………… tsss jösses vicken röra. Barnen har det varit synd om länge, det enda trygga de har är väl att det alltid blir alá slit å släng.
Håller med Ötå, då kom han undan med blotta förskräckelsen, hoppas han hade tecknat äktenskapsförord för det här kan bli dyrare än han förväntade sig. Hon vet att kräva det orimliga utan skam.
november 12, 2008 kl. 20:43
Oj då, så snart?! Jag har fått viss info om förfrågningarna men tänkt att det kunde gälla någon av de äldre barnen, det är ju dags att flyga ut för en del av dem. Jag vill inte spekulera, men beklagar alla indragna barn om det är sant att det skett för egen räkning.
november 26, 2008 kl. 00:45
varför skulle en vuxen man med ett bra arbete vilja flytta till en liten etta? jag kanske är fördomsfull men det låter lite konstigt. om jag hade ett bra jobb och barn så skulle jag inte flytta till en etta. den kanske är tänkt till hans äldre barn?
november 26, 2008 kl. 09:52
Bra arbete räcker inte långt hur vuxen man det än gäller. Har man kört en enskild firma i konkurs så ser kreditupplysningen inte längre så bra ut med alla skulder och betalningsanmärkningar…………..
november 27, 2008 kl. 02:22
en lite fånig fråga kanske… men gäller detta med “uthängningar på Internet” bara en enda person?? Fattar inte riktigt… trodde att det var i allmänhet men med någon som var ett bra exempel. Fel av mig tydligen
november 27, 2008 kl. 19:37
Tanken har nog varit att detta ska handla om företeelsen och kanske ge tips på hur man bemöter det. Där utsatta ges en möljlighet att delge tankar och erfarenheter. Här och mailledes mellan varann.
Sen har detta också blivit en ventil för många av dom som drabbats av EN enda persons uthängningar. Det har för många varit en tröst att se att det inte är jag/vi som är överkänsliga, utan att denna enda människa har haft som sitt främsta mål att förstöra andra människors liv. Varför denne gör så finns ju en del teorier om….Stort intresse finns för den avhandling som gjorts om uthängningsbloggen som personen drev.
Sen vad gäller diskussioner om en redan förestående separation handlar nog inte så mycket om det i sig, utan diskussionerna är nog ett uttryck för att en ny uthängningsprocess påbörjas av personen. Då involveras ju även den nuvarande mannen och mannens närmaste.
Man väntar väl på att det ska ta ”hus i helvete” igen som det alltid gjort när personen byter partner och då gäller det ju att ducka!
december 10, 2008 kl. 18:10
Hmm, ska man tolka det här som att det är du Hudhungerad som påstås vara antagonisten?
Rätt grova anklagelser att du skulle ringa och terrorisera barn.
Luktar grovt förtal lång väg……. det finns hjälp att få mot hjärnspöken – fina små rosa piller
http://christinamariaandersson.se/blogg/?p=93#comments
Ps surfa inte dit från arbetsplatsen, hon har redan hängt ut halva Norrbottens Läns Landsting, inge vidare smart när det är familjeförsörjarens arbetskamrater, jösses!!!
Vad var det jag sa? Uthängningsprocessen har aldrig avslutats Byn, tyvärr, den är en kronisk sjukdom.
december 10, 2008 kl. 18:43
Ja det är hellöjligt. Nu hänger hon ut någon stackare i Arvidsjaur som ramlat över bloggen och hävdar att hennes domän skulle vara “hemlig”.
En domän som heter hela hennes namn, ett namn hon själv exponerat på väldigt negativt sätt!!
Hur hemligt är det när hon drar in sina barns bloggar i domänen och det förekommer länkar både här och där på internet?
Även hennes barns riktiga namn exponeras överallt och likaså makens, inte nog med namnen, det finns massor med bilder.
Hur hemlig är man då på internet???
Snälla rara, slå upp ordet hemlig och lär in vad det betyder.
december 10, 2008 kl. 20:21
Jag läste det där Albin, det är rent sjukt att hon anklagar mig för att jag skulle ha ringt och “terroriserat” hennes barn. Går hon grövre så får jag väl anmäla det.
Fattar hon inte att hon skaffat sig massor med fiender som hon gått bärsärkargång på sin blog där hon anklagat ett stort antal människor?
Det finns säkert många som vill kontakta henne och fråga ett och annat, om hon då har en telefon registrerad på sig som tillhör hennes dotter så är det nog inte så konstigt att människor ringer på den utan att veta att det är dottern som har den. Snälla väx upp och ta ansvar säger jag bara. Vilken värld lever hon i?
december 10, 2008 kl. 20:44
Hemlig i 4 månader?
Vem vill hon lura, är hon så dum?
Vi kände till bloggen sedan dag nummer 2.
Skapar man en blogg i eget namn som man själv exponerat ut på internet så är man inte hemlig, lägger man ut något på internet så är man inte hemlig. Vad är detta för vämjelig varelse egentligen?
Bloggägaren verkar helt klart inte vara verklighetsförankrad, det kanske hör till sjukdomsbilden?
december 10, 2008 kl. 21:14
Du har rätt Sara, ingen är “hemlig” som lägger ut sig själv och sina närmaste med bild på internet. Ingen är “hemlig” som lägger ut sitt namn på internet. Ingen är “hemlig” som lägger ut namn på sina närmaste på internet.
Jag undrar också vem hon tror sig lura? Anklagelserna mot mig är dock bottennapp och fortsätter hon gå bärsärkargång så får får hon göra det i rätten, nu är jag less. Jag har min goda vän som advokat och hon får då driva ärendet, det kostar inte mig en sekin. Varsågod, kom inte bara med tomma hot, gör slag i saken. Men du har nog inte vare sig tillräckligt på fötterna eller tillräcklig beklädning för den saken, jag köper dock inte dina tomma hot.
december 10, 2008 kl. 21:28
Kissa aldrig mot en vägg för då kan ni bli uthäng i en blogg och gissa i vilken, där hängs alla ut som kommer i hennes väg.
Gå aldrig och ät på hennes arbetsplats om ni kan tänkas göra något annorlunda för även då blir ni uthängda. Akta er för denna människa.
Kolla in hur hon hänger ut en kissnödig: http://christinamariaandersson.se/blogg/?p=813#respond
december 10, 2008 kl. 22:03
“äckelsnedtänderna” har nu låst sin blogg, men det vet vi ju av historien att likadana låsningar inte håller i sig särskilt länge.
Hennes uthängningar kvarstår.
Hon kommer att fortsätta hänga ut och de uthängningarna är ju inte värda om de inte kan nå mottagarna.
Skam på henne, hon borde lära av vad hon själv vill lära ut, självrannsakning är helt klart på sin plats.
december 10, 2008 kl. 22:10
Jag vet Birgitta, jag tankar ner hennes sidor precis på samma sätt som hon hotar med att tanka ner mina, varsågod Christina, det är ömsesidigt.
Jag tror dock att dina uthängningar gör att det finns fler anspråksgörare på min sida än din.
december 10, 2008 kl. 22:14
Glömde tillägget, alla inlägg finns kvar på min sida. Hur många raderingar och spärrningar har du inte under samma tid gjort? De dokumenteras.
Nåväl, allt är nertankat här så du får radera hur mycket du vill och dina spärrningar hindrar inte mina tankningar, det är lite roligt för mig hur du snurrar till det i dina “skyddade inlägg”
december 10, 2008 kl. 23:57
Har hon än en gång startat upp en ny blogg? Inte för att det förvånar mig ett endaste dugg. Nu försöker hon att utradera sitt hemska förflutna genom att rida på sin lojala och godtrogna makes namn: fru Makens Namn. Hallå?! Du lever för fasiken i 2000-talet! Ta ansvar för dina egna handlingar och sluta upp med att gömma dig bakom din make! Jag förstår om det är bekvämt, eftersom du redan smutskastat ditt eget namn. Jag undrar om det finns ngn psykologisk aspekt i att en människa väljer att byta namn då han/hon vill få en nystart i livet? Tyvärr kommer det inte att funka för dig, om du inte byter attityd snarast! Det handlar om dig och dina handlingar, ingenting annat. Det osar extremt gammelmodigt och unket att benämna sig själv som någon annans ägodel (läs: fru Makens Namn) i ett försök att slippa ta ansvar över sitt eget liv. Eller så är du helt enkelt en transperson eftersom du är fru och man på en och samma gång (Sorry. Dåligt försök till att vara rolig).
Btw: Birgitta. Jag tycker att det är onödigt att kalla bloggerskan för “äckelsnedtänderna”. Hennes utseende har ingenting med hennes personlighet att göra. Dessutom är god tandvård en klassfråga idag så det är lite detsamma som att racka ner på de människor som inte har råd med god tandvård…
Väl mött//Sassa, feminist med eget ansvar.
december 11, 2008 kl. 08:57
Du väcker en gammal tanke Hudhungerad.
Vi vet redan att det inte hjälper att polisanmäla, det är tyvärr inte tillräckligt för att falla under allmänt åtal. Vi vet också att det inte hjälper att abuseanmäla till internetleverantören.
Min tanke är att ett enskilt åtal nog skulle kunna väckas med hjälp av det sparade material som Ina cashat sedan flera år tillbaka. Det borde vara tillräckligt för att bevisa den systematiska förföljelse som drabbat en mängd olika människor på hennes publika bloggar genom åren.
Du har min mailadress, det vore intressant att få bolla dessa funderingar med dig.
december 11, 2008 kl. 17:35
Jag tycker att det här är intressant.
Det behöver inte bli särskilt dyrt att väcka enskilt åtal. Oavsett om man vinner eller förlorar får respektive part betala sina egna utgifter som understiger ett basbelopp. Basbeloppet ligger på dryga 40000:- det finns gott om svängutrymme. Låt säga att du bor i skåne Hudhungerad, det blir långa resor för den du stämmer och dess juridiska ombud som debiterar både tid och resor, tickelitack-taxameter, men jag tror det hamnar inom basbeloppet ändå, detta är ju inte så komplicerat. Har du inga utgifter för ditt juridiska ombud så har du inte mycket att förlora. Av allt jag läst genom åren och som kan läggas fram som bevis så är det egentligen ett solklart fall. Du behöver inte stå ensam i målsägandebåset då så många blivit utsatta.
december 11, 2008 kl. 17:59
Mycket intressant läsning från “Önskar vara anonym”, tack för mailkonversationen, och även från dig Anna.
Tanken med denna blogen var dock inte att dra igång en rättegång, och det avser jag inte heller göra.
Men jag är inte bangen om någon annan väljer det, jag kan stå för blogen och kommer att göra det. Tack Eva för din support!
Jag förstår att en del av er kan önska ett rättsutlåtande, all kamp att försöka stävja uthängningarna genom åren borde någonstans få en ände med en bekräftelse hur fel det var.
Men min huvudavsikt har från början varit att belysa problemet och väcka debatt, samtidigt naturligtvis att se till att denna blogen håller sig inom lagens gränser. Jag är inte intresserad av att själv göra de övertramp som den som utsätter andra gör.
Jag är varken en antagonist i den bemärkelsen att jag skulle vara en fiende som drivs av hat, och ingalunda en barnterroriserare som jag anklagas för att vara.
Jag angriper inte barn och jag söker inte telefonkontakt, det får stå för någon annan . Detta är rent nonsens taget ur luften av en paranoid person som bara måste rikta sin anklagelse mot någon och dessutom hänga ut det på internet som en sanning?!?
En del tål helt klart inte kritik fastän de ansätter människor på de mest fruktansvärda sätt, denna blogen står för upprättelse för de som blivit utsatta för den tortyren. Varken mer eller mindre.
december 11, 2008 kl. 18:52
Jag tycker att du tänker sunt Hudhungerad.
Jag känner inte att jag orkar driva en process mot henne men skulle givetvis ställa mig bakom om det blev. Jag tycker att jag har tillräckligt med material för mitt fall att bidra med.
Just nu tycker jag mest att det är beklagligt att hon går ut med att mannens yngsta son skulle vilja bo hos dem istället för hos sin mamma och att de jobbar på det. Hur mycket har de förankrat hos boföräldern innan de går ut på internet med den informationen?
Alla kända i Ötå, även barnets kompisar läser deras planer på internet.
Det är inget bra sätt att upprätta ett bra föräldrasamarbete på.
Först bör man komma överens föräldrar emellan, sen kan man deklarera ut överenskommelsen officiellt, inte så här. Stackars barn, detta gör mig bedrövad.
december 11, 2008 kl. 20:02
Det är återigen ett barn som hamnar i kläm, vilket enligt mig är för dj-ligt!!!
Jag ser barn som far illa hela dagarna å det får mig att må illa!!!
Varje vuxen människa måste ta ansvar för sina egna handlingar och har man dessutom barn så är det ännu viktigare. Kan man inte det så måste man komma till insikt och få hjälp. Att göra som bloggerskan, hänga ut alla å envar leder INTE till att barnen mår bra!!!
december 11, 2008 kl. 21:02
Anybody! Är detta sant? Snälla någon! Jag hade för mig att bloggerskan till en början rosade sonens mamma, och menade på att hon var en helt ok kvinna. Ja, till och med trevlig. Var gick det fel då hon plötsligt blivit en häxa som inte förtjänar vårdnaden om sitt eget barn?! Jag blir fruktansvärt upprörd!
december 12, 2008 kl. 22:58
Det är och har alltid varit hennes liv att smutskasta andra via internet. Hon lever på det för hon mår så dåligt själv. Hon VET vad hon är för en och VET att hon inte har mycket att komma med. Så för att lyfta sig själv måste hon smutskasta och förstöra för andra. Men så lågt!
Nej, ingen är ju förvånad över detta.
Man kan ju bara undra hur länge den nuvarande maken låter det pågå. Hur kan man tillåta som välutbildad, intelligent, ansvarsfull och ofta omtyckt person att ens nya partner lägger ut info kring ens barn?
Är man rädd? Är man inte så skärpt som det verkar? Har inte barnen något värde i jämförelse med denna uthängande kvinna? Har inte livet innan fram till han träffade henne något gott innehåll som är värt att vara tacksam för och stå upp för, trots att det kanske inte alltid tagit den rakaste vägen? Har inte de kollegor och människor som utsatts, något värde?
Helt enkelt svårt att förstå att han låter det fortgå……
Det är många som vet hur dysfunktionellt bloggaren funkat och funkar, men när det kommer till att utsätta oskyldiga barn så är hon fel ute.
Och vad gäller “nya” barnens moder så är hon nog såååå mycket mer än vad bloggerskan någonsin kommer att vara, därmed kanske hon gått från att vara ok och godkänd, till att inte duga.
Vet att det är många, många, många som sparat undan skrivet material i flera års tid och går det så långt som till en rättslig process så finns det många som står bakom och som kan visa på hur det sett ut genom åren.