Jag har en gästskribent som vill vara anonym och innehållet är så pass intressant att jag presenterar det så här:
Det finns inget som hennes döttrar kan göra på internet utan att ögonblickligen drabbas av hennes ogillande om det är fel, för mamman alltså.
Mamman kontrollerar allt, precis som hon gör för alla andra.
Detta medför 100% kontroll och noll egen handlingsfrihet för barnen. Det är bara mammans versioner som är tillåtna, barnen tillåts inte ha egna upplevelser.
Ena dottern skrev i sin blogg om julen och om ändrade traditioner detta året hemma hos mamman, mamman kommenterade direkt i hennes blogg med en snärt att hon levt så pass länge med deras pappa och det minsann var på samma vis!!! Snacka om tillrättavisning!!! Vad har en fullvuxen människa att göra på en tonårsdotters blogg?? Och dessutom tillintetgöra henne inför de kompisar hon offentligt skriver för? Varför får inte tonårsdottern ha sin egen upplevelse av julen och de förändringar som faktiskt sker? Det var längesedan mamman levde med den pappan och hon har ingen som helst rätt att göra sina upplevelser mer gällande än barnens. Detta är bara respektlöst hävdande av eget ego, ingen hänsyn till barnen.
Den äldsta dottern har hon lyckats snärja att ha sin blogg i hennes domän, allt för att ha full kontroll vem som besöker hennes privata blogg och vilka aktiviteter hon företar där. Det är kontrollbehov, inget annat.
Detta är sjukt, sjukt kontrollerande. Jag är imponerad av att mellersta dottern stått emot och fortfarande har egen blogg som mamman inte kan kontrollera. Hoppas pappan stöttar så gott han kan.
Jag hoppas att de klarar detta i förlängningen också, det har ju blåst flera gånger tidigare med.
januari 7, 2009 kl. 15:35
Suck, jag kan bara bekräfta det du skriver och det är så tragiskt.
Vilken frisk människa förnekar sina barn rättigheten till sina egna upplevelser?
Denna bloggerska drar sig inte för något, hon släpar in sina barn i offentlighetens smuts på internet om det kan gagna henne på något sätt.
Det är så svekfullt att man mår illa.
januari 7, 2009 kl. 16:15
Det här är ett typexempel på en förälder som till vilket pris som helst vill rättfärdiga sig själv utan någon som helst eftertanke vad de kan tänkas kosta hennes egna barn i deras utveckling.
Jag säger som dig “Anonymt när vittne” Vilken frisk människa skulle förneka sina barn sin högst egna rättighet till sina egna upplevelser?
Jag har sett det ni skriver om. Jag har sett hur hon vakar sina döttrars blogar som en hök och så fort de skriver något som inte passar henne så kommer oundvikligt en kommentar med nicket “mamma” som tillrättavisar deras upplevelser. Detta sker i offentligt internetljus, inför alla kompisar och andra som läser deras blogar.
Det här är barnmisshandel och berövande av deras egna liv och upplevelser på mycket hög nivå. Jag önskar att jag kunde göra mer just nu än att belysa problemet. Stackars barn.
januari 7, 2009 kl. 21:45
Fy fan!
Stackars barn…
januari 7, 2009 kl. 23:06
På tal om kontroll, bloggerskan är just nu rätt frustrerad över att det finns länkar på familjeliv.se till denna blog. Bloggerskan besöker denna blog så fort det skett en uppdatering och nu haglar hon anmälningar till familjeliv.se att de länkar hit, ingen annan får ju läsa detta för det skrivs ju inte direkt i hennes väg.
“Kära” bloggerska, det bästa du kan göra för ditt eget välmående är att acceptera att du inte äger 100% kontroll, vi skriver vad vi vill och känner. Vi omskriver inte sanningen, vi har rätt att skriva om det som faktiskt drabbat oss. Om du mår så dåligt över det så sluta bevaka varje skrivelse vi gör här. Vem som helst har full rätt att tipsa om det på familjeliv.se och på alla andra siter de önskar, du kan omöjligt kontrollera det.
januari 7, 2009 kl. 23:14
Javisst är det synd om barnen Jordgubbe, de äger inte rätten till sin egen historia, deras mamma har tagit sig friheten att omskriva den till sin egen fördel och konsekvenserna är ögonblickliga om de av någon anledning råkar uttala en annan version.
De äldsta barnen har åtminstone ett visst avstånd och förmånen att få bo hos sin sunda pappa, ändå är de så fångna i mammans sjuka nät. Tänk då hur det ska vara för den yngsta dottern som är helt utlämnad till mammans “välvilja” och av mamman så berövad sund kontakt med sin fullt fungerande pappa och friska familj ……… Lilla dotterns räddning är så nära men hon kan bara se den helt oförmögen att ta det lilla lilla steg som krävs. Det är tortyr.
januari 7, 2009 kl. 23:51
Sicken desperat och sjuk kärring.
Det är tack vare såna som hon som psykologer har tryggad försörjning.
Stackars hennes barn den dagen de vill bli friska självständiga människor, om de någonsin vågar drista sig att önska en så självklar sak vill säga.
januari 8, 2009 kl. 01:32
Jag beundrar ditt mod att stå emot Hudhungerad.
Jag blev så trakasserad av henne att jag till slut fick stänga ner min blogg.
Denna blogg stärker mig, tack!
januari 8, 2009 kl. 02:56
Usch! Detta låter som en riktig psykopat-skrämmande…
Bra tycker jag ändå att det är att bloggen blivit länkad på Familjeliv.se då fler får läsa om vad det finns för slags typer på nätet. Jag önskar det fanns nåt jag kunde göra för barnen:-(
januari 8, 2009 kl. 13:02
Hej
Jag hittade hit genom länken på familjeliv
Det är skrämmande att hon fortfarande håller på att plåga andra människor.
Jag var medlem i föreningen Styvmorsviolen 2002-2004 och minns hur hon rasade på föreningens öppna forum. Hon försökte få bli medlem för att få tillgång till andra medlemmars identiteter. Föreningens psykolog varnade oss för hennes personlighet som helt klart var störd. Hon nekades medlemsskap.
Stackars barn och stackars pappa och hans nya familj som hängdes ut på internet i hennes blogg. Hon förtalade och kränkte dom på de mest avskyvärda sätt man kan tänka sig. Ni ska veta att det krävs stor press för att ta ett så pass stort beslut som att flytta över 100 mil bort för att undslippa hennes trakasserier. Den stora förloraren var den yngsta dottern som berövades sin far, hans nya familj och sina småsyskon. Valet för pappan kan inte ha varit enkelt men vad hade han att välja mellan? Man kan omöjligt välja att alla ska gå under pga en sjuk människa, då får man rädda det som räddas kan.
Jag förstår inte att alla hennes nya partners, vilket jag förstår varit ganska många genom åren, köper hennes version och inte ifrågasätter varför yngsta dottern inte får umgås med sin far och äga sin egen relation till honom? Är hon så skicklig att dupera dom att dom inte anar att det inte är helt i sin ordning att hon tar över andras rättmätiga rätt att ha egna relationer?
januari 8, 2009 kl. 13:35
Hej Amber,
Kul att du hittade hit och att du också var medlem i föreningen Styvmorsviolen, vi är några stycken här som hängde med där under den tiden. Jag visste inte att hon sökte medlemskap men det förvånar mig inte ett dugg, hon löpte verkligen amok på föreningens öppna forum. Jag är glad att både föreningens psykolog och styrelse nekade henne tillträde, som medlem hade hon ju fått tillgång till våra riktiga namn och bostadsorter. Ryser vid tanken på vad hon skulle kunnat ansätta oss för då.
På det öppna forumet hotade hon med att hacka forumet och spåra våra ip-adresser, känns det igen? Hur många besökare i hennes blogg har hon inte hängt ut genom åren?
Visst är det yngsta dottern som är den största förloraren och det är absolut inte pappans fel, han älskar sin dotter men den hyperkontrollerande mamman står i vägen och förstör allt som skulle kunnat vara bra för den lilla flickan.
Jag har funderat lite över det faktum att bloggerskans egen mamma var mycket störd, detta har nog bidragit till att bloggerskan själv är disfunktionabel.
Man får hoppas att den yngsta dottern klarar att bli så pass någorlunda självständig i sitt vuxna liv att hon klarar att se det som faktiskt hänt utan mammans dunkla slöjridåer. Det är inte försent för yngsta dottern att etablera en sund relation till sin pappa och sin familj hos honom. Jag är övertygad om att de under alla svåra år ändå alltid haft en plats för henne som hon är välkommen att ta den dagen hon klarar det trots sin mammas sjukdom.
Jag beundrar deras styrka att inse det omöjliga i att ta strid med vansinnet, att de valt det enda rätta, att se till att de mår bra och lever sunt. De finns alltid där för yngsta dottern närhelst hon vågar ta det kliv som krävs för att få känna vad en frisk familj innebär. En dag kommer hon kanske att göra det, jag är övertygad om att yngsta dottern redan känner det. Ibland kan det för ett utsatt barn räcka med att känna det även om de är oförmögna att ta det definitiva klivet. Det finns en sak som är värre, det är att inte ha det alternativet.
januari 8, 2009 kl. 14:34
Jag var inte medlem men hängde på styvmorsviolens öppna forum de åren. Jag blev chockad över hennes uppträdande, hon var helt rabiat. Ingen fick ha en annan åsikt än hennes och pappan skulle bara vara skit. Jag har hört att pappan med familj flyttat tillbaka och jag hoppas att det går bättre nu. Jag beundrar den familjens styrka för vad de varit utsatta för är ohyggligt.
Jag har lämnat ett omdöme på eniro för hon fotade min sambo när han pinkade i en buske och hängde ut det i sin blogg. Herregud det var ju ingen skada min sambo gjorde. Ska jag skapa en blogg och fota allt sjukt hon pysslat med???
januari 8, 2009 kl. 14:46
Hej Sanna, kul att även du hittat hit, vi var ganska många som stöttade varandra på styvmorsviolens öppna forum under den tiden.
Jag har läst din varning som du lämnade som omdöme på eniro.se, den var bra. De som tänker besöka serveringen bör få information om de missförhållanden som råder. Det är helt sjukt att hon fotar och hänger ut sin arbetsgivares gäster, borde hon inte vara mer rädd om sitt jobb?
januari 8, 2009 kl. 15:05
Jag känner igen din sambo Sanna.
Jag kände igen honom på fotot i blogghorans blogg.
Är det inte hon som skriker efter PUL så fort något ansätter henne???
Jag hann tanka ner sidan innan hon lösenordsskyddade bloggen.
Skriv omdömen på eniro för tusan, det är enda sättet hennes arbetsgivare får möjlighet att veta hennes förehavanden. Man ska ju ha rätt att gå ut och äta utan att riskera att bli uthängd i en blogg!!! Jag äter inte på Smaka i Luleå av den enkla anledningen att en av de anställda har som hobby att hänga ut gästerna i sin blogg på internet.
januari 8, 2009 kl. 15:17
…nu förstår jag inte riktigt hur att pinka i en buske kan ha med att göra att äta på hennes arbetsplats, eller var det i en buske inne på stället? Bara undrar ;o)
januari 8, 2009 kl. 15:41
Nelly min sambo pinkade i en buske utomhus när vi gick från Smaka.
Hon måste ha följt efter oss annars hade hon inte kunnat ta den bilden.
Jag tycker att du är oförskämd som insinuerar att min sambo skulle ha pinkat i en buske inomhus. Om du inte såg bilden på hennes blogg så borde du vara lite mer ödmjuk i dina påståenden.
januari 8, 2009 kl. 15:49
Jag ber om ursäkt för Nellys kommentar Sanna. Jag har nu spärrat så hennes nästa kommentar ska godkännas av mig först innan den publiceras, den tidigare var tämligen onyanserad och okänslig. Sånt ska normalt inte släppas igenom på min blog. Hon missbrukade mitt förtroende, jag beklagar.
januari 8, 2009 kl. 16:30
Kära Nelly, jag vill förmedla din ursäkt, men du är alldeles för burdus och respektlös för att publiceras. Ta dina “Jisses” och rullanden med ögonen någon annan stans. Du är välkommen tillbaka den dagen du kan föra dig bättre än du gör just nu.
januari 8, 2009 kl. 16:41
Vet ju att detta är en allvarlig och seriös blogg och jag menade inte att vara oförskämd. Trodde bara att alla förstod att jag skämtade, jag gjorde ju smilegubbe t.om. Ledsen att jag gjorde er upprörda, det var helt fel att skojja om det. Ibland hoppas mina grodor innan jag tänker. Sorry igen.
januari 9, 2009 kl. 01:49
Egentligen tycker jag inte att det är ok att pissa på offentliga platser. Det är både oförskämt och respektlöst gentemot omgivningen, men det är väl inte det faktum att sambon pissade i en buske som diskussionen handlar om, utan mer om det är ok att fotografera och publicera en bild där någon pissar utan personens tillåtelse? Det är dock inte första gången detta händer. För ett par år sedan så lade bloggerskan ut en bild av en nöjesfältsarbetare och anklagade honom för att vara pedofil. Det är mycket grova anklagelser och ingenting som man bara kastar ur sig sådär…Jag önskar nästan att arbetaren hade sett bilden i hennes blogg och anmält henne för förtal (och allt annat som man kan anmäla den mänskan för).
Det är väldigt suspekt att krypa runt i en buske och fotografera en karl som uträttar sina behov. Sanna, märkte inte din sambo ngt när hon tog den bilden? Det måste vara fruktansvärt att få en sådan “överraskning” kastad i ansiktet på sig om man är helt ovetande. Jag beklagar verkligen. Kommer din sambo att anmäla henne? Han borde egentligen göra det. Det kan inte vara lagligt att bära sig åt på det här viset. Ngn som är insatt i juridik och vet hur det fungerar? I sådana fall: Är en sådan handling laglig?
januari 9, 2009 kl. 09:50
Nej Sassa, en sådan handling är inte laglig. Den strider direkt mot PUL då fotografier är att betrakta som personuppgift.
Precis som Albin korrekt påpekar så är det löjligt att hon ryar om PUL då det gäller min blog, trots att jag inte hänger ut personuppgifter. Själv begår hon än värre dåd och verkligen hänger ut personer i identifierbart skick med personuppgifter och allt. Visst är det suspekt att smyga efter en kund och fota honom i buskarna, jag fattar allvarligt inte vad hon försöker uppnå?
Nelly, jag uppfattade inte skämtet trots smilegubben, inte blev det heller förtydligat i din kommentar som jag inte publicerade efter det jag spärrat dig heller. Nu förklarar du dig bättre och för mig är det helt ok. Grodor kan nog passera för de allra flesta ibland.
januari 9, 2009 kl. 11:07
Som jag nämnt tidigare så har jag följt bloggerskan och hennes familj ett bra tag; jag har bevittnat hur hon pressat sina äldre döttrar, men även den yngsta, att skriva det ena och det andra i sina bloggar för att “stötta” sin mamma.
När jag följde denna länk såg jag att det igår hade lämnats ett omdöme av en viss “Emp”:
“Jag har fikat och ätit lunch där och de har fantastiskt gott fick och prisvärd mat
Rekommenderas starkt.”
Frågan är nu, kan det vara en av hennes döttrar som har skrivit det? Vet nämligen, tack vare att bloggerskan, att en av hennes döttrar hetter något som kan förkortas med “Emp”. Lustigt också att den kommentaren kom upp igår, efter diskussionerna här. Eller hur?
januari 9, 2009 kl. 13:08
Äldsta dottern kallar sig för “Emp”
Det är mamman som skickar barnen eller själv använder barnens nick till att försvara henne, sjukt va!
januari 9, 2009 kl. 14:20
Hon har hängt löst förut, arbetsgivaren är less all negativ publicitet som hon drar över serveringen.
Att skicka barnen att skriva omdömen på eniro gör det ännu värre, nu är serveringen verkligen indragen i en såpopera.
Ingen av de som känner till bloggerskans internetaktiviteter kommer äventyra sina varumärken med att anställa henne. Min bransckollega har all anledning att vara bekymrad.
januari 9, 2009 kl. 16:56
Detta blir bara mer och mer pinsamt….. och sorgligt.
Oavsett om hon skickat sin dotter eller om hon själv skrivit rekommendationen på eniro i sin dotters nicknamn så har hon nu verkligen dragit in sin arbetsgivares företag i sitt privata destruktiva internetkrig.
Jag vet inte en enda vettig företagare som vill få sitt företag indraget i någon anställds privata relationsproblematiker på detta sättet.
Bostadsorten är liten och ryktet går fort, det är många som redan nu känner till vem som skrivit på Eniro och varför, imorgon är de ännu flera.
Jag tycker uppriktigt synd om Nettan, att ha en så liten personalstyrka där en faljerar så här totalt är väldigt påtagligt för hela verksamheten.
Det är inget man tar lätt på så här i finanskris och lågkonjuktur men den krisen kan ju såklart utnyttjas för att rensa bort lite skit också.
Stackars barn som blir indragna i mammans högst tvivelaktiga ageranden mot sin arbetsgivare. Tror dom att det är så här man ska göra så kommer de få problem med sina egna framtida anställningar.
januari 9, 2009 kl. 17:17
tyvärr försvann det gamla omdömet när det nya skrevs…
januari 9, 2009 kl. 17:48
Jag tror inte att det gamla omdömet bara råkade försvinna. Det blev anmält och borttaget. Minns att ingenting får skrivas som är negativt mot bloggerskan, hur sant det än är.
Hon har även lagt ner stor energi de senaste dygnen på att försöka få familjeliv.se att radera sina länkningar hit. Jag har kontakt där som har tillgång till rapporteringarna, det är hur löjligt som helst det hon försöker komma med. Länkningarna är därför kvar.
januari 9, 2009 kl. 18:22
Alltså allvarligt! Hur länge ska hon kunna fortsätta????
Det är ju ett HELT sjukt beteende. Något i hjärnkontoret ligger på sniskan och vi kan inte nå fram då det inte verkar gå att åtgärda….
Men det måste ju finnas ngt juridiskt sätt att komma åt det……?
Jag och många andra Ötåbor vet att yngsta dotterns pappa med familj inte flyttade helt lättvindligt från stan. Det räcker ju att gå till sig själv. Om man är någorlunda normal så förstår man att det är inget man gör helt lätt – ett barn är ju det käraste och viktigaste! Men står man mellan valet att rädda nya familjen med barn (utifrån polisens inrådan) ja, då gör man vad man måste. Vet att det är många med mig som tror på ett lyckligt slut för far och dotter. Hon kommer ju inte alltid att vara liten och under mammans förtryck.
Det är många som inte besöker restaurangen pga en person och inte bara för det utan också med rädsla för vad personen kan sprida vidare efter alltför många partnerbyten. Ohygieniskt!
God fortsättning på det nya året allihop!
januari 9, 2009 kl. 18:54
Jag förstår din frustration Byn.
Visst kan det kännas äckligt att äta något hennes händer tagit i, men även den mest sexuellt aktiva kan tvätta sig och det ska mycket till innan könssjukdomar smittar via maten. Aptitligt är det dock inte likväl.
Jag har skrivit om det tidigare, den uppoffringen pappan gjorde när han valde att flytta med sin familj över 100 mil bort var sund, men den krävde kraft och mod. Det var ett betydligt sundare val än att ta strid och offra allas möjligheter till att må bra. Det skedde dock på bekostnad av ett litet barn, men där får modern gå in och bära skuldpålen, det var helt och hållet hennes fel att det blev så.
Jag tycker att det är bra att ni är många i Övertårneå som känner till vad som faktiskt skett, det kommer att stärka dottern den dagen hon vågar ta sitt eget självständiga kliv ut i livet. Jag är också glad att hon har en frisk pappa och en frisk familj som är beredd att ta hand om henne den dagen.
januari 9, 2009 kl. 21:45
Vill ni surfa anonymt? Fick tips av en av mina besökare som var bra.
Gå till http://www.hidemyass.com därifrån kan ni surfa från en anonym ip-adress och även kunna göra inlägg.
Gissa vem den enda är som har anledning att läsa min blog från skyddat ip?
Det finns bara en, tack T för tipset dock.
januari 9, 2009 kl. 22:50
har bloggerskan helt gett upp sin lesbiska livsstil nu när hon är tillsammans med sin make? är hon fortfarande aktiv i gayrörelsen? ngn som vet?
januari 9, 2009 kl. 22:54
hur kan hon bli straight helt plötsligt? hon var ju aktiv i rfsl tidigare. är det ingen som vet ngt om det?
januari 10, 2009 kl. 07:29
Sassa, hon var inte “lesbisk” särskilt länge, det var ett nycker som varade några månader, precis som allt annat i hennes liv.
Idag kallar hon sig för “bi” men under tiden hon levde med flickvännen så skrev hon att hon inte kunde förstå hur hon tidigare kunnat ha män som partner. Det finns inget beständigt i hennes liv alls och det hör nog till sjukdomsbilden. Det lär lilla maken bli varse om en vacker dag. Mest synd tycker jag om barnen som fick det presenterat för sig som om det skulle vara för evigt….
januari 10, 2009 kl. 08:21
Är kvalitétshomot uppe på tapeten igen?
Hur var det nu hon skrev….
Det var ju bara lögn och förljugenhet under alla år hon tillfredsställt män.
Någon hon lärt sig att det var normalt men egentligen helt emot hennes egentliga övertygelse.
Hur lyckas hon övertyga nya maken när hon spytt äckel över det liv hon tidigare levde med män? Hur ska han kunna tro att hon nu inte spelar samma teater som hon gjort för alla andra män?
Eller var det bara en teater för kvinnan i strävan efter att lyckas bli ett “kvalitetshomo”??
Man måste verkligen vilja bli lurad om man köper hennes ombytliga förklaringar.
januari 10, 2009 kl. 08:28
För att ta upp tråden igen. Barnen köper hennes förklaringar och tror på henne gång på gång i hopp om att hon nu hittat “sanningen”.
De blir svikna gång på gång och hela deras existens sätts i svajning.
De är beroende av henne och beroende av att hon är stabil i livet. De kämpar för sina liv men får bara kaos tillbaka.
Jag tycker att karln är ett stort arsle som inte förstår hur illa han bidrar till alla barns tillvaro. Där håller jag med bloggerskan, hur illa hon än för sig så har karlarna ett eget ansvar, varför tar de inte det? Tänker de bara med *uken?
januari 10, 2009 kl. 08:45
Såklart tänker de med *uken Albin.
Det är ju skönt så länge det varar.
Det har ju varenda karl hittills gjort och jag tror inte denna är annorlunda.
Han vill det nog själv för det har varenda av dom tidigare också velat.
Inget nytt under solen.
januari 10, 2009 kl. 09:12
Visst är det ombytligt Albin, det kommer det att bli även denna gång.
Hon ylar varje gång om att det nu skulle vara på riktigt men vi som hängt med ett tag och sett alla “riktiga” har för länge sedan slutat tro på det.
Såklart att han vill tro att han är den första och enda riktiga, men snälla, historien har upprepat sig i snart 45 år, den kan inte stoppas med mindre än en långvarig psykologisk terapi.
Jag beklagar dig lilla man, din fru har ett stort allvarligt problem och det löser sig inte av sig självt. Inom ett halvår kommer hon att spy över hur hon tvingats tillfredsställa dig, hur bra kommer du att må av det? Hur bra kommer dina barn må av att dragits in i detta drama?
Du har ännu inte kännt denna människa i ett år ens. Du har spelat ut dina kort och äventyrat dina barns välmående utan bättre vetande, hur pass ansvarstagande är du som far egentligen när du tillåter dina känslor fara iväg mot bättre vetande? Jag förstår allvarligt inte hur du tänker om det inte är så att du är desperat i behov av att tillfredsställa ett sjukt huvud. Annars hade du kunnat vänta. Varför kunde du inte det? Dina barn borde ju vara det viktigaste i ditt liv?
januari 10, 2009 kl. 11:06
jag minns hur illa bloggerskan talade om andra lesbiska medan hon levde i en lesbisk relation. hon talade om andra lesbiska som manshatare och fördömde dem helt och hållet. hon talade om lesbiska som om hon själv hade varit involverad i ett lesbiskt drama hela sitt liv, bloggerskan agerade allvetande. samtidigt som hon fördömde andra lesbiska och stämplade dem som manshatare så spydde hon galla över alla sina tidigare relationer med män. det var bara hennes fd partners det var fel på, aldrig henne.
ja, jag börjar faktiskt att tro att hennes nuvarande är en idiot som går med på att låta sig utnyttjas. är han lobotomerad? är han apatisk? hur kan han utsätta sina barn för hennes vrede? inom kort kommer hon även att dra hans familj i smutsen och äventyra hans egna barns framtid. han kanske bara tänker på sig själv som fortsätter sin relation med henne. det är säkert “skönt” att vara tillsammans med bloggerskan. hon skriver ju så gott om sin sexlust i sin egen blogg och det gjorde hon även på den “erotiska” hemsida hon hade ett tag. den var fri för alla att besöka, även för hennes barn, eftersom hon länkade till den “erotiska” porrsidan från samma hemsida som hon länkade till familjens hemsida.
januari 10, 2009 kl. 11:10
Det är äldsta dottern som kallar sig för Emp.
januari 10, 2009 kl. 12:28
Jo jag vet att det är den äldsta dottern som kallar sig för Emp.
Tragiskt att hon blev indragen i det här. Barnen borde få vara barn och leva sina liv utan att behöva täcka upp för sin mamma. Tyvärr är det inte alla förunnat att ha föräldrar som klarar att leva sina liv själva.
januari 10, 2009 kl. 16:59
Jag blir förbannad över de passiva papporna runt barnen. Varför tillåter de dem att utsättas för detta? De är inte ett dugg bättre än bloggerskan när de tillåter misshandeln. Varför?
januari 11, 2009 kl. 09:26
Som ägare till företaget är det enda rätta att begära att omdömet raderas.
Det är absolut inte bra reklam när anställda börjar dra in andras företag i privata internetdramor.
För vilken gång i ordningen har hennes blogg orsakat negationer för tredje person?
Kunder har hängts ut och hängs fortfarande ut, även med foton. Det här är absolut inte bra.
januari 11, 2009 kl. 10:51
Det verkar som ägaren redan sett till att omdömet blev raderat.
Jag driver själv ett företag och om någon av mina anställda agerat på liknande sätt så hade jag omedelbart anmält honom/henne för trolöshet mot huvdman.
När ett företags kunder hängs ut så löper företaget stor risk för ekonomisk skada. Det blir badwill för varumärket och är väldigt svårt att reparera.
Det är mycket allvarligt om kunder fotograferas och hängs ut på internet, inte minst med tanke på om någon t.ex lever under skyddad identitet.
Jag vill absolut inte att mitt företag på något sätt ska förknippas med en person som har som hobby att kränka andras personliga integriteter.
Jag känner till ett fall där en kvinna anonymt hängde ut företagets kunder på internet, hon trodde hon var skyddad av sin anonymitet. Men kunderna kände igen sig själva och situationsbeskrivningarna så de kunde peka ut henne. Hon blev omedelbart av med sina uppdrag.
Jag har mycket svårt att förstå hur en människa tänker som tror att internet är en låtsasvärld där man får agera hur som helst?
Det måste vara en störd hjärna, en sjuk personlighet som inte förstår konsekvenserna av sitt agerande?
Jag tycker mycket synd om barnen som utnyttjas att stödja sin sjuka mammas agerande.
januari 11, 2009 kl. 13:26
Hoppas ni är nöjda nu när hon förlorar jobbet
Suck
januari 11, 2009 kl. 13:46
Hej G
Varför skulle någon här vara nöjd om någon annan förlorar sitt jobb?
Jag tycker bara att det är tragiskt och beklagligt om någon inte ansvarade över att sköta sina arbetsuppgifter och förtroenden på bättre sätt.
De jag tycker mest synd om är arbetsgivaren som fått sina kunder uthängda och kunderna som drabbades av att hängas ut.
Jag hoppas verkligen inte att någon av dem som hängdes ut med foto levde under skyddad identitet.
Det känns nog väldigt obehagligt för alla som drabbats.
Hela idén är väldigt obehaglig över lag, vem vet vars det jobbar personer som lider av samma minst sagt tvivelaktiga böjelse?
Att påtala det oegentliga i beteendet är inte samma som att önska att någon blir arbetslös, jag hoppas att du förstår skillnaden.
Eller gillar du tanken av att du själv riskerar bli uthängd på internet i negativa ordalag av personal på en restaurang som du besöker?
Allvarligt talat så tror jag du skulle vilja veta om det förelåg en sådan risk så att du kunde välja en annan restaurang istället.
januari 11, 2009 kl. 14:11
Hur vet du att hon förlorat jobbet G….,jobbar du där?
januari 11, 2009 kl. 15:44
Det finns väl ingen här som önskat någon att bli arbetslös G!!???
Man har väl rätt att tycka att det är helt åt fanders när det går så långt att en restaurangbesökare blir förföljd av personalen och uthängd med foto på internet bara för att han pinkar utomhus!!!??? Jag tycker då att det gått för långt. Jag tror inte att restaurangpersonal har tystnadsplikt men någon känsla för rätt och fel borde väl ingå i normal allmänbildning???!!! Jag tycker absolut att Sannas sambo ska ta kontakt med den som äger restaurangen.
januari 11, 2009 kl. 16:30
Stockholms Handelskammare har uppmärksammat problemet med blogare som skadar företagen:
“”Det finns exempel på personer som fått sparken för vad
de skrivit på sin privata blogg. Ett av de mest kända är
en flygvärdinna på Delta Airlines, Ellen Simonetti.
I Sverige är diskussionen om bloggar, som kommer
i konflikt med vad arbetsgivaren vill kommunicera,
i sin linda. Uppenbart kan företag hindra anställda
från att blogga på sin arbetstid. De kan också välja
bort kandidater från ett jobb om de anser att det som
står i deras bloggar inte är förenligt med vad företaget
har för värderingar.”"
Källa: http://www3.infotorg.se/Documents/nyhetsmaterial/Rapport_om_bakgrundskontroller.pdf
januari 11, 2009 kl. 17:01
Varje företagare med någorlunda självbevarelsedrift borde kolla upp personalens internetaktiviteter innan de anställer dem.
http://www.metro.se/se/article/2008/03/25/19/4136-45/index.xml
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3466236.ab
januari 11, 2009 kl. 17:21
Nämen fy, nu använder hon dotterns blogg för att sprida sina negativa budskap. Det kan inte vara trevligt för dotterns kompisar att läsa.
Tydligen har hon tappat jobbet och hotar att ta yngsta dottern och flytta från stan. Har inte yngsta dottern äntligen fått hem sin pappa? Ska lilla dottern behöva slitas upp och tappa närheten till honom igen?
Som vanligt skyller hon på att allt är alla andras fel.
januari 11, 2009 kl. 17:45
Men va fan, hur moget är det på en skala att mamman på barnens bloggar presenterar att hon tänker rycka upp lillasystern med rötter och allt och dra från stan? Ska lillasystern få veta det av sina kompisar eller grannarna som läst bloggen? Snacka om att skapa en otrygg tillvaro för sina barn. Det där borde soc få läsa.
januari 11, 2009 kl. 18:09
Dottern har nu raderat mammans kommentar från sin blogg och jag förstår henne. Om min mamma skrivit något liknande så hade jag spärrat henne för all framtid från att kunna skriva kommentarer i min blogg utan min moderation. Man använder inte sina barns bloggar på det sättet.
Jag hann ta en skärmdump av kommentaren.
Var inte den mamman under utredning på soc?
januari 11, 2009 kl. 18:28
Om det nu är så att “G” är vän/arbetskamrat eller på något annat sätt är bekant med bloggerskan så kanske det vore på sin plats att fråga hur tankegången gick när hon hängde ut Sannas kille?? och dessutom i samband med jobbet…
Det finns inte en arbetsgivare i världen som vill ha negativ publicitet om sitt företag och det krävs inte så mycke för att förstå det…
Nu är det hög tid att soc går in och gör något åt detta!! Att ha en mamma som är fullblodsegoist och nu har tänkt packa ihop å flytta bara för att hon har klantat till det (ordentligt), är inte moget och lägger man sedan till allt annat som har hänt så finns dete inget försvar längre…
Om pappan är tillbaka å finns i närheten så låt flickan flytta dit!!!
januari 11, 2009 kl. 18:37
Även om jag verkligen inte sympatiserar med bloggerskans internetaktiviteter, måste jag ändå slå ett slag för den personliga integriteten. Som anställd MÅSTE man ha rätt till ett privatliv. Näringsidkare/företagare har aldrig rätt att inskränka denna rättighet bara för att de anställer folk. Chefer äger inte sina anställda; det är en ömsesidig relation där tjänster utbytes mot pengar. Så länge den anställda inte gör något som faktiskt skadar företaget/verksamheten rent ekonomiskt, så tycker jag inte att det finns någon anledning att snoka i någon annans privatliv.
Skulle det exempelvis vara rätt att sparka någon bara för att dem är fackligt aktiva, om chefen inte sympatiserar med fackföreningar? Skulle det vara rätt för en chef att göra sig av med en anställd som är homosexuell för att den anser att den anställdas privatliv skadar företagets ethos? Det måste finnas en rimlig gräns för vad som faktisk är skäl att avskeda någon.
Det som bloggerskan gör tycker jag förövrigt är förfärligt; hade jag haft en restaurang och en av mina anställda ägnade sig åt att stalka kunder, fotografera dem och lägga upp bilder på sin blogg, skulle jag nog fundera över huruvida denna person är lämplig som anställd.
januari 11, 2009 kl. 18:47
Jag missade tydligen att läsa de kommentarer ni skriver om men har fått skärmdumpar tillsänt mig, tack A!
Jag tycker det är fult att utnyttja barnens blogar för att sprida sina egna negativa budskap. Det är ju verkligen att dra negativ uppmärksamhet till dotterns sida. Jag kan ju säga som så att om jag skrivit något liknande på mina barns blogar så hade de lindrigt sagt blivit både kränkta och ledsna.
Ingen annan än barnen själva avgör hur mycket de vill avslöja för sina kompisar och andra obekanta besökare om sig själva och sin familj på sina egna internetblogar. Nu har mina barn visserligen en stark och sund känsla för integritet så deras blogar handlar främst om deras intressen och nästan inget annat.
Föräldrars privata problem har inget på barnens sidor att göra.
Med tanke på de informativa länkar som presenterats här så är det nog så viktigt inför framtida anställningar. Det vore mycket pinsamt för dem om en framtida arbetsgivare fick ta del av att de skulle ha en labil morsa som hänger ut trista kommentarer på deras blogar.
Nä, internet är offentligt och privata angelägenheter bör man för barnens skull hålla privata, inget som man ska fläcka ner barnens egna blogar med.
januari 11, 2009 kl. 18:54
Det är ju precis ditt sista stycke som det handlar om Butter.
Om du hade en restaurang eller annan kundrelationsnära verksamhet och stod i färd med att anställa bloggerskan, skulle du inte anse dig att ha rätt att tveka om du fick ta del av att hon hängde ut sin förra arbetsgivares kunder på internet?
januari 11, 2009 kl. 18:58
hundhungerad; jag håller med. Jag skulle absolut inte vilja ha något att göra med en människa som bloggerskan, oavsätt om hon var anställd eller bara en vän.
Det jag menar är att det måste även finnas gränser för hur långt företagare/chefer får gå innan de kränker den personliga integriteten. Gränserna ska inte bara gälla de anställda.
januari 11, 2009 kl. 19:07
Fast internet är ju ingen privat skyddad zon Butter.
Det är ju offentligt world wide för alla att ta del av och kan ställa till betydligt större skada och få betydligt vidare uppmärksamhet än en lite fadäs irl.
Man kan ju inte kräva något större skydd för sin personliga integritet samtidigt som man väljer att fläka ut sig på mindre smickrande sätt för hela världen på ett så publikt media som internet faktiskt är.
januari 11, 2009 kl. 19:49
Jag håller med om att man har rätt till ett privatliv, det har alla. Men med det följer att då måste man själv rätta sig efter det oxå, dvs inte hänga ut andra när de är “privata”…
Men det verkar vara endel i problemet, hon har rätt att vara privat å då ska ingen lägga sig i det, samtidigt som hon har tillskrivit sig rätten att lägga sig i andras (privat) liv…
Säger bara, stackars arbetsgivare, undra hur mycke den har förlorat i ren inkomst pga henne??
januari 11, 2009 kl. 20:29
Visst har alla rätt till ett privatliv.
Fast hur mycket värnar man om sin rätt om man samtidigt fläker ut det på offentliga internet? Då får man ju skylla sig själv tycker jag, för internet är fritt att läsa för alla.
Betydligt värre är det för de som mot sin vilja får sina privatliv uthängda för att en person självpåtagligt anser sig ha rätt att hänga ut dem.
Jag tycker också synd om arbetsgivaren. Bara härinne har ett tjugotal berättat att de inte längre besöker serveringen. Räknar man med deras kompisar och lunchsällskap så blir bara de ganska många. Sen sprids rykten fort och det blir nog med tiden ganska många som faller bort. Jag tror t.ex inte att Sanna med sambo och alla deras kompisar går dit någon fler gång.
januari 11, 2009 kl. 20:43
Jag tror att hon bluffar.
Jag tror inte att hon som nygift “drar från stan” när maken inte kan flytta så långt från sitt jobb eller har det redan blivit tjall på den linjen?
Sjukt att skriva så på sin dotters blogg.
januari 11, 2009 kl. 20:54
Man kan börja undra Bettan. Han skrev så flitigt i sin blogg på hennes domän före jul, sen har det varit knäpptyst………..
januari 11, 2009 kl. 21:06
Hudhungerad; internet är inget privat zon, det har du rätt i. Jag syftar dock inte på folk som “fläker ut sig”, jag syftar på folk som använder sig av yttrandefriheten och uttrycker sina åsikter; och då inkluderar jag inte bloggerskan i den kategorin. Hon verkar inte riktigt förstå skillnaden mellan yttrandefrihet och förtal. Hon verkar inte förstå balansen mellan att yttrycka en åsikt och att kränka andra.
Olaga hot, ärekränkning, förtal et cetera är ju brott enligt svensk lagstiftning; skulle någon ägna sig åt sådant på en blogg är det ju på sin plats att anmäla vederbördande.
När det gäller bloggerskan tycker håller jag absolut med om att hon inte kan förvänta sig något slags privatliv online. Hon har mer än gärna delat med sig av hela sitt privatliv och lämnat lite utanför. Drar man dessutom in sin arbetsplats i sina internetdraman, då är man helt dum i huvudet. Personligen anser jag att det bör finnas en klar gräns mellan det privata livet och arbetslivet; att dra in arbetskamrater och chefer i sitt privatliv är sällan särskilt lyckat. För att upprätthålla en professionell relation mellan medarbetare och skapa god stämning bör inblandade betee sig professionellt också.
januari 11, 2009 kl. 21:28
Jag förstår hur du menar Butter.
Såklart att det ska värnas om den åsiktsfrihet vi har men samtidigt så kan man inte handskas med den hur som helst. Ska man t.ex. representera ett företag så får man fundera hur man uttrycker sig, speciellt om man i sin blog lämnar ut företagsnamnet. Det kan bli helfel. Det tycker jag att en blivande arbetsgivare har rätt att anmärka på. En persons högst privata åsikter får inte blandas ihop med ett företags varumärke.
Bettan och Anonym, det är möjligt att hon bluffar, olämpligt ändå att skriva ut det i dotterns blog. Jag vet inte om de har någon “tjall” på linjen. Det kanske bara är så att han inser att det inte är så smart att blotta sitt privatliv med bilder på barnen och allt, speciellt inte på hennes domän.
Hon har ju dragit på sig så mycket negativ uppmärksamhet genom åren, det är inget man som ansvarstagande förälder vill att barnen ska förknippas med.
januari 11, 2009 kl. 21:38
Ja man kan ju hoppas att han återfått förståndet
januari 11, 2009 kl. 22:00
Har inte läst dotterns blogg… Vet inte ens vilka sida den finns på.
Men det är ju sjukt att sitta och skriva sånt i dotterns blogg.
Hon kan ju åtminstone skriva skiten i sin egen blogg.
Fy fanken för att blanda in sina barn på det här viset.
Och fått sluta sitt jobb??? Jaa…. då är det illa.
januari 11, 2009 kl. 22:16
Det är väl inte lika kul att skriva i egen blogg längre när den är lösenordslåst och inte får lika mycket uppmärksamhet.
januari 11, 2009 kl. 23:40
vad jag menade med att hon har rätt att var privat är att hon anser att hon får säga vad hon vill utan att någon ska ha en åsikt om vad hon tycker och gör men att hon får lägga sig i vad andra tycker å gör.. vilket för mig är sjukt…
Frågan är vad gör man åt en person som håller på som hon??
januari 12, 2009 kl. 09:08
Jadu Fritidspedagogen, det är en bra fråga. Tydligen så har inte polisanmälningar hjälpt förut? Det som skulle kunna tänkas vara effektivt är om det kommer in flera anmälningar samtidigt; men då krävs att folk som har blivit utsatta för hennes kränkningar och uthägningar kommer samman och överrens om något sådant.
Annars tycker jag att Hudhungerad och bloggen har gjort ett utomordentligt jobb med att bromsa upp hennes korståg; dock så har den ju som bekant inte helt stannat. Men hellre det än att bloggerskan skulle ha fått fortsätta som hon gjorde! Hon verkade befinna sig i en värld där hon var allsmäktig.
januari 12, 2009 kl. 12:08
Då är vi två! Jag tycker oxå att bloggen och Hudhungerad har gjort ett bra jobb!! För bromsas måste hon, det fungerar inte att hon går fram och “leka allsmäktig”
Men det som ligger närmast mitt hjärta är barnen, både hennes och hans. Hur mår de? Vad ser andra vuxna som finns runt om dem?
januari 12, 2009 kl. 17:03
Nu finns det inget omdöme kvar alls….
januari 12, 2009 kl. 17:48
Tack Butter och Fritidspedagogen, jag har faktiskt aldrig under de åren från 2003 då jag följt hennes destruktiva raseri sett henne backa som hon gör nu. Det beror nog på att hon har kunnat styra och censurera allas åsikter om hennes agerande förut, nu kan hon inte det längre. Och det är inte alls bara min förtjänst, jag erbjöd bara en egen arena för er alla andra att fritt få reagera på och hon själv var så klantig att hon försökte släpa mig i smutsen, det ledde bara till att alla hennes läsare som inte höll med henne hittade hit. Man kan nog helt enkelt uttrycka det som så att det saknas en hel del bestick i den lådan och det bevisar sig gång på gång.
Jag förstår att det inte finns något omdöme kvar längre på Eniro. Fritidspedagogen, skulle du om du drev ett företag seriöst vilja att en destruktiv person riktade uppmärksamheten till det företaget genom att släpa in halva sin familj på det klantiga sätt som bloggerskan gjort? Bloggerskan äger inte det företaget, hon har tagit sig alldeles för stora friheter att härja även där. Jag räknar förtvivlat besticken och får absolut inte ihop det.
Slutligen vill jag säga “-Hej” till “Emma” eller vad jag ska kalla dig för då du uppträtt under olika nick härinne (dock utan att fått igenom dina kommentarer från den ip´en).
Så bra att du skriver och bekräftar att även du sett fotot på Sannas uthängda sambo även om jag inte publicerar dig.
Jag tycker det är bra att du gör det av den enkla anledningen att viss bloggerska brukar förneka sina uthängningar i samma ögonblick som hon raderat eller lösenordsskyddat informationen. Nu blir det genast lite svårare att förneka den saken när även en av hennes medhårsstrykande läsare bekräftar uthängningen i hennes blogg. Tackar och bockar.
Och absolut slutligen till sambo och annorstädes: jag är ingen sjuklig stalker för de som vill beskylla mig för det, jag är bara intresserad av beteenden och dess avarter. Detta är en avart i ett tämligen nytt media där juridiken inte hunnit med och jag är mest intresserad av oskyldiga drabbade människors möjligheter att kunna skydda sig från det oavsett om de är barn, skolungdomar eller vuxna människor i alla dess former och roller.
januari 12, 2009 kl. 18:05
Asså jag blir så imponerad av dina kloka och väl genomtänkta ord Hudhungerad, du har aldrig gjort mig besviken eller det minsta lilla tveksam. Jag vill sälla mig till Fritidspedagogen och Butter.
Trots att du vägrat släpoa igenom vissa av mina kommentarer så respekterar jag dig, du är beteendevetenskapligt välutvecklad min sköna. Sen har du genom vår kommunikation visat att du har vidare kunskaper än mina höga jökenpoäng kan bräcka. Jag tycker att du är ett föredöme och du vet mycket väl vad du gör. Kan bara säga tack för att du finns och det är ingen idé att räkna besticken, det saknas likt förbannat.
januari 12, 2009 kl. 18:58
Jöken är ju allmänbildande Albin, jag har bara lite mer djupdykigt i IT-problematiken och beteendevetenskap kring förtal och kränkningar, det är allt. Det är roligt när bloggerskan försöker tycka till om den saken. Hon vill framstå som kompetenterare än hon är, det blir som en ballongfisk och det är bara löjligt. Hade hon säkert på fötterna så skulle hon aldrig backat på minsta lilla grej, eller hur? Inte skulle hon skickat hejdukar till att försöka göra mig eller er osäkra. Hennes arbetsgivare skulle inte heller ha tvekat. Hennes arbetsgivare är dock förståndigare än henne och av ren självbevarelsedrift så får hon själv stå för sina handlingar. Det ingår i att klara av att vara vuxen, jag tvivlar starkt på att hon förstår det???
Måste få tillägga att när “skydda mitt arsle” kommer upp i besöksstatistiken så ser jag när det är hennes dator som är där. Jag borde tacka för att du tycker att jag är så pass intressant. Vad ska/kan du göra åt det?
januari 12, 2009 kl. 19:16
Hon kan inte göra ett skit Hudhungerad men vi tillsammans kan visa vad hon genom åren gjort. Det finns samlat material lite här och var och även om lagen om datalagring inte trätt i kraft så finns det tillräckligt de två senaste åren som binder fast, men det finns sparat även längre tebax.
Den där ballongfisken skulle spricka i ett naffs och jag tror inte ens att soc skulle kunna blunda för faktum längre, då måste de göra något om det läggs fram. Jag har ju bland annat sparat ner hennes senaste hot att “dra från stan med yngsta dottern”, det är inte friskt av en förälder att överreagera så, speciellt inte på en av de andra döttrarnas bloggar.
januari 12, 2009 kl. 20:07
Du kan lägga av nu “Emma”. Att du nu bytt ip-adress medför bara att fler ratade nick du kommenterat under blir kända för mig och kopplade till dig.
Sanna har inte ljugit ett dugg, hennes sambo blev uthängd efter ett besök hos bloggerskans arbetsgivares servering. Huruvida det var en råspont eller en rododendronbuske som bevattnades hör inte hit. Jag och du och flera med oss har sett de uthängda fotona på detta spektakel. Du har själv beskrivit det för mig och vi är flera som kan göra samma, även Sanna och hennes sambo. Faktum kvarstår att bloggerskan förföljer och fotar kunder till sin arbetsgivare och hänger ut dem i negativa ordalag i sin blog. Det har du ju själv bevittnat, du skrev ju om det nyss till mig. Så har även jag och flera med mig gjort, även Sanna. Varför protesterar du nu???
januari 12, 2009 kl. 21:23
Självklart inte, det skulle bara vara pinsamt att “släkten” skulle försöka sopa över det som hade hänt, det var bara en observation jag gjorde, och någon klok har sett till att “Emps” komentar raderades!!
januari 12, 2009 kl. 22:05
Ja visst är det någon klok som sett till att kommentarer raderats från deras företag Fritidspedagogen. Man driver inte ett företag om man inte värnar om att det ska vara lönsamt och bibehålla uppbyggda förtroenden för den kundstock de har. Kundstocken är viktigare för försörjningen än anställda som spelat bort det förtroendet.
januari 12, 2009 kl. 22:15
Hon är tyvärr inte en vuxen förebild för varken sina barn eller sin arbetsgivare eller sin partner. Hon vädjar om beskydd för hon är svag.
Sen kräver hon försvar för strider hon drar upp där ingen förstår vad det egentligen handlar om men hon kräver 100% lojalitet.
Jag tycker synd om barnen men mannen borde veta bättre för han är vuxen. Arbetsgivaren verkar vara den enda som förstår allvaret och ser om sitt eget hus, med all rätt.
januari 12, 2009 kl. 22:35
Lägg ner nu “Emma” du har inget för dina provokationer.
Lugna ner dig och ta ett djupt andetag, fundera över din situation och finn att du har viktigare saker för dig än denna trassliga såpopera du blivit indragen i, har du inte, är du så insyltad som du vill göra gällande?
januari 12, 2009 kl. 22:38
Intressant dock att “arslet” accellererar i aktivitet efter dina inlägg som dock inte publiceras.
januari 12, 2009 kl. 23:06
Är också mycket intresserad av olika beteendemönster och ju mer jag läser här desto mer skulle jag vilja läsa nåt av det bloggerskan skrivit. Blir så fruktansvärt illa berörd och det bara kryper i kroppen när jag här läser det ni skriver (en typ av självplågeri kanske?;-):-D)